![\"plexus](\"http:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/plexus-skiss.jpg\")
<\/p>\nPlexus brachialis \u00e4r latin och betyder armens nervfl\u00e4ta.<\/p>\n
Alla nervbanor i armen och handen utg\u00e5r fr\u00e5n de fem nedersta s.k. spinalnerverna i halsryggraden. Dessa nerver har f\u00e5tt sina namn efter hur de avg\u00e5r i f\u00f6rh\u00e5llande till nedre halskotorna C5, C6, C7 och den \u00f6versta br\u00f6stkotan Th1.<\/p>\n
N\u00e4r spinalnerverna l\u00e4mnat ryggraden och kommit ut p\u00e5 sidan av halsen, bildas en nervfl\u00e4ta som kallas plexus brachialis. De \u00f6versta nerverna; C5 och C6 \u00e4r framf\u00f6r allt ansvariga f\u00f6r signalerna till de muskler som styr r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5gan i axelled och armb\u00e5gsled. C8 och Th1 \u00e4r huvudansvariga f\u00f6r signalerna till handens muskler. Den mittersta spinalnerven; C7 \u00e4r den st\u00f6rsta och bidrar till funktionen i hela armen, fr\u00e5n axeln ner till handen.<\/p>\n
<\/p>\n
Bild 1. <\/strong>Schematisk bild av plexus brachialis – armens nervfl\u00e4ta. Bilden visar spinalnerverna; C5 – T1, fr\u00e5n det att de har l\u00e4mnat kotpelaren i halsryggen och hur de d\u00e4refter fl\u00e4tar in sig i varann och bildar nya f\u00f6rgreningar.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Nervfl\u00e4tan l\u00f6per vidare under nyckelbenet, passar p\u00e5 djupet f\u00f6rbi armh\u00e5len och delar sen upp sig i de olika nervgrenar som skickar signaler ut till de enskilda musklerna, s\u00e5 att de kan r\u00f6ra sig. Nerverna tar ocks\u00e5 emot k\u00e4nselimpulser fr\u00e5n armen och handen och skickar dessa vidare in till hj\u00e4rnan. En enskild nervgren ute i armen eller handen inneh\u00e5ller allts\u00e5 bidrag fr\u00e5n flera av de ursprungliga spinalnerverna i halsryggraden. Bicepsmuskeln t.ex., f\u00e5r bidrag fr\u00e5n b\u00e5de C5 och C6. Handens k\u00e4nsel f\u00f6rdelas p\u00e5 C6, C7 och C8, osv.<\/p>\n Skadan intr\u00e4ffar vid sv\u00e5ra f\u00f6rlossningar och \u00e4r vanligast hos stora barn som fastnar med axlarna under utdrivningsskedet. Man m\u00e5ste d\u00e5 dra i barnets huvud f\u00f6r att ganska snabbt f\u00e5 ut det\u00a0och f\u00f6rhindra en hj\u00e4rnskada pga. syrebrist. I samband med dragningen kan\u00a0det ibland uppst\u00e5\u00a0en slitskada p\u00e5 nervbanorna i plexus brachialis. Risken f\u00f6r en s\u00e5dan skada \u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre om det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att anv\u00e4nda en sugklocka under f\u00f6rlossningen. Vid s\u00e4tesbjudning kan b\u00e4gge armarna drabbas och de skadorna har ett speciellt m\u00f6nster (se nedan; \u201dL\u00e4kningsm\u00f6jligheter \u2013 F\u00f6rlossningsskadan\u201d).<\/p>\n Bild 2<\/strong>. Ett barn har fastnat med axlarna i b\u00e4ckenringen, n\u00e4r huvudet \u00e4r redan ute. I den h\u00e4r positionen f\u00e5r barnet inget syre och m\u00e5ste komma loss inom n\u00e5gra minuter f\u00f6r att inte r\u00e5ka ut f\u00f6r en hj\u00e4rnskada. Det drag och den sidovinkling som beh\u00f6vs f\u00f6r att f\u00e5 loss axlarna kan ibland orsaka en str\u00e4ckskada i nervbanorna till armen.<\/p>\n <\/p>\n Plexusskador intr\u00e4ffar i 1-3 fall av 1000 f\u00f6rlossningar i l\u00e4nder med god f\u00f6rlossningsv\u00e5rd vilket inneb\u00e4r att c:a 250 barn per \u00e5r f\u00e5r denna skada i Sverige. Risken \u00f6kar med \u00f6kad vikt hos barnet, vid \u00f6verburenhet, vid v\u00e4rksvaghet, anv\u00e4ndning av sugklocka och yttre press. Risken \u00e4r lika stor att f\u00e5 denna skada \u00f6ver hela v\u00e4rlden i l\u00e4nder med\u00a0v\u00e4lutvecklad f\u00f6rlossningsv\u00e5rd.<\/p>\n (*ben\u00e4mns ibland obstetrisk plexus brachialis skada)<\/p>\n N\u00e4r skadan intr\u00e4ffar senare i livet brukar man kalla det f\u00f6r traumatisk plexusskada (trauma = yttre skada, olycksfall). De riktigt sv\u00e5ra plexusskadorna i den h\u00e4r gruppen orsakas till mer \u00e4n 90 % av trafikolyckor, oftast \u00e4r det motorcykel\u00e5kare som drabbas men \u00e4ven bilsister. Nuf\u00f6rtiden \u00e4ven vanligt som en som en f\u00f6ljd av skottskada. Andra mindre vanliga skadeorsaker \u00e4r bl.a. utf\u00f6rs\u00e5kning p\u00e5 skidor och ridning.<\/p>\n Bild 3<\/strong>.\u00a0visar en bil\u00a0efter en\u00a0kollision med en cyklist i stadstrafik. Cyklisten som tr\u00e4ffade motorhuven, vindrutan och taket \u00e5drog sig en plexusskada\u00a0som drabbade de 2 \u00f6versta spinalnerverna; C5 och C6. Axel och armb\u00e5ge var f\u00f6rlamade efter olyckan. Bilden illustrerar vilka krafter som beh\u00f6vs f\u00f6r att skada nervbanorna i plexus brachialis.<\/p>\n Generellt handlar det om olyckor med mycket stort energiinneh\u00e5ll. Det betyder att det \u00e4r vanligt med skador \u00e4ven p\u00e5 andra delar av kroppen hos dem som f\u00e5tt en plexusskada; t.ex. skallskador, brott p\u00e5 ryggkotpelaren, revbensbrott, nyckelbensbrott, arm- och benbrott, inre skador p\u00e5 lungor och i buk etc.<\/p>\n Om bara de 2 \u00f6versta nerverna, C5 och C6 drabbas, s\u00e5 p\u00e5verkas fr.a. skulderfunktionen och armb\u00e5gsb\u00f6jningen. \u00c4r C7 ocks\u00e5 skadad blir det en st\u00f6rre p\u00e5verkan p\u00e5 armen och handen, oftast en svaghet i att str\u00e4cka p\u00e5 armb\u00e5ge, handled och fingrar. N\u00e4r alla fem nerverna \u00e4r skadade s\u00e5 \u00e4r hela arm- och handfunktionen mycket allvarligt p\u00e5verkad.<\/p>\n En spinalnerv best\u00e5r av tusentals nervtr\u00e5dar omgivna av ett skyddande h\u00f6lje. Den lindrigaste skadan inneb\u00e4r en lindrig t\u00f6jning i nerven men inget brott p\u00e5 nervtr\u00e5darna (neurapraxi) och d\u00e5 \u00e5terkommer funktionen i regel efter n\u00e5gra dagar till veckor. Om en del av nervtr\u00e5darna skadas men sj\u00e4lva h\u00f6ljet \u00e4r helt (axonotmes) s\u00e5 kan det ske en utv\u00e4xt av nya nervtr\u00e5dar inne i nerven, vilket tar l\u00e5ng tid – funktionen i armen f\u00f6rb\u00e4ttras under loppet av flera m\u00e5nader och funktionen blir ofta i det n\u00e4rmaste helt \u00e5terst\u00e4lld.<\/p>\n Om b\u00e5de nervskidan och nervtr\u00e5darna \u00e4r skadade kan det ocks\u00e5 ske en viss l\u00e4kning, men l\u00e4kningen kan d\u00e5 aldrig bli fullst\u00e4ndig.<\/p>\n Vid de sv\u00e5raste slitskadorna \u00e4r nerv\u00e4ndarna s\u00e5 l\u00e5ngt is\u00e4r att nerven inte kan l\u00e4ka alls – det \u00e4r skador som m\u00e5ste opereras. En s\u00e4rskilt sv\u00e5r form av slitskada \u00e4r d\u00e5 nerven slits loss fr\u00e5n ryggm\u00e4rgen (s.k. avulsionsskada).<\/p>\n Hos den enskilda patienten finner man ofta en blandning av lindrig och sv\u00e5r nervskada p\u00e5 olika niv\u00e5er i nervfl\u00e4tan.<\/p>\n Man kan dela in plexusskadorna i 2 huvudgrupper; de totala, som omfattar hela i plexus och partiella, som bara drabbat en del av plexus. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r b\u00e5de f\u00f6rlossningsskadan och den traumatiska skadan.<\/p>\n De partiella<\/strong><\/em> skadorna drabbar n\u00e4stan alltid de \u00f6vre delarna av nervfl\u00e4tan, det g\u00e4ller b\u00e5de barn och vuxna. Dessa skador har relativt god prognos.<\/p>\n F\u00f6rlossningsskadan som enbart drabbat de \u00f6vre delarna kallas ofta f\u00f6r Erb\u2019s pares. Den stora majoriteten av dessa skador l\u00e4ker spontant till mycket god funktion men ett f\u00e5tal beh\u00f6ver opereras. Handfunktionen \u00e4r oftast god eller t.o.m. normal vilket g\u00f6r att barnet snabbt b\u00f6rjar anv\u00e4nda handgreppet \u00e4ven om axel och armb\u00e5ge \u00e4r f\u00f6rsvagade.<\/p>\n Ett specialfall av partiell plexusskada hos barn som ofta inte l\u00e4ker spontant \u00e4r den som kan\u00a0uppst\u00e5 vid s\u00e4tesf\u00f6rlossning – allts\u00e5 n\u00e4r huvudet inte kommer f\u00f6rst utan ist\u00e4llet sist vid f\u00f6rlossning. Plexusskador som uppst\u00e5r i den situationen drabbar oftast de tv\u00e5 \u00f6versta spinalnerverna, och de rycks ofta loss fr\u00e5n ryggm\u00e4rgen, det vi kallar avulsions-skada. Egendomligt nog \u00e4r\u00a0skadas ofta b\u00e4gge sidorna vid s\u00e4tesf\u00f6rlossningar, n\u00e5got vi annars n\u00e4stan aldrig ser vi f\u00f6rlossningsskador<\/p>\n Bilden nedan visar en 4 m\u00e5nader gammal gosse med C5-C6-skada i b\u00e4gge armarna efter en s\u00e4tesf\u00f6rlossning. B\u00e4gge axlarna \u00e4r f\u00f6rlamade, armarna st\u00e5r in\u00e5tvridna och han kan\u00a0inte b\u00f6ja p\u00e5 armb\u00e5garna.<\/p>\nF\u00f6delserelaterad plexus brachialisskada*<\/h2>\n
![\"f\u00f6rlossningsskadan\"](\"http:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/f\u00f6rlossningsskadan.jpg\")
<\/p>\nTraumatisk plexus brachialisskada<\/h2>\n
![\"bilolycka002\"](\"http:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/bilolycka002.jpg\")
<\/p>\n\u00a0Skadans sv\u00e5righetsgrad och omfattning<\/h2>\n
Hur m\u00e5nga nerver som skadas<\/strong><\/h3>\n
Hur sv\u00e5rt nerverna \u00e4r skadade<\/strong><\/h3>\n
Totalskada \u2013 partiell skada<\/b><\/h3>\n
![\"bilat](\"http:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/wp-content\/uploads\/bilat-c5c6-s\u00e4te.jpg\")
<\/a><\/p>\n