{"id":574,"date":"2014-06-17T15:18:56","date_gmt":"2014-06-17T15:18:56","guid":{"rendered":"http:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/?page_id=574"},"modified":"2022-03-28T09:07:49","modified_gmt":"2022-03-28T09:07:49","slug":"reparationstekniker","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/?page_id=574","title":{"rendered":"Reparationstekniker"},"content":{"rendered":"

Hur kan man reparera nerver?<\/strong><\/p>\n

Nervbanorna i kroppen, t.ex. i armen, \u00e4r buntar av mikroskopiskt sm\u00e5 nervtr\u00e5dar, som \u00e4r omgivna av ett st\u00f6rre h\u00f6lje – ungef\u00e4r som koppartr\u00e5darna i en el-kabel. En nerv kan inneh\u00e5lla flera tusen enskilda sm\u00e5 nervtr\u00e5dar, som ocks\u00e5 kallas\u00a0axoner<\/strong><\/em>. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte m\u00f6jligt att reparera enskilda axoner \u2013 de \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5. Vi kan d\u00e4remot arbeta med de st\u00f6rre buntarna och sy ihop dem genom att s\u00e4tta fina sm\u00e5 stygn i sj\u00e4lva det omgivande h\u00f6ljet, som kallas\u00a0epineurium<\/em><\/strong>.<\/p>\n

Bild\u00a01<\/strong>\u00a0nedan visar schematiskt hur en nerv repareras med hj\u00e4lp av stygn i epineuriet. Dessa operationer g\u00f6rs i f\u00f6rstoring med hj\u00e4lp av luppglas\u00f6gon eller mikroskop.<\/p>\n

\"Ny<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Bild 1a<\/strong>. Schematisk skiss av skarp genomskuren nerv.\u00a0<\/strong>Det yttre h\u00f6ljet – epineuriet – \u00e4r en bindv\u00e4vshinna som innesluter buntar av tunna nervtr\u00e5dar \u2013 axoner. En nerv kan inneh\u00e5lla m\u00e5nga tusen axoner.<\/p>\n

\"direktsutur\"<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Bild 1b<\/strong>. Den genomskurna nerven har reparerats med hj\u00e4lp av fina sm\u00e5 stygn som satts i epineuriet som \u00e4r en ganska seg och stark struktur.<\/p>\n

Om man kan f\u00e5 \u00e4ndarna p\u00e5 en delad nerv att ligga t\u00e4tt ihop s\u00e5 kan de delade axonerna uppstr\u00f6ms om skadan b\u00f6rja v\u00e4xa och skicka ut sprouts, som tar sig f\u00f6rbi skadest\u00e4llet och hittar in i sina gamla banor i den del av nerven som ligger nedstr\u00f6ms om skadan.<\/p>\n

H\u00e4r finns dock ett problem \u2013 om vi har n\u00e5gra tusen axoner som ska v\u00e4xa f\u00f6rbi ett skadest\u00e4lle och in i sin gamla nerv s\u00e5 kommer de inte att hitta exakt de sp\u00e5r som de hade f\u00f6re skadan. Det betyder att de flesta axonerna kommer att v\u00e4xa ut till ett annat m\u00e5lorgan \u00e4n de var kopplade till fr\u00e5n b\u00f6rjan. Detta spelar inte s\u00e5 stor roll om nerven t.ex. leder in till en enskild muskel. D\u00e5 kommer den muskeln att fungera \u00e4ven om nervtr\u00e5darna hamnar i olika delar av muskeln \u00e4n d\u00e4r de satt fr\u00e5n b\u00f6rjan.<\/p>\n

Om den reparerade nerven d\u00e4remot inneh\u00e5ller nervtr\u00e5dar som ska till m\u00e5nga olika muskler och kanske dessutom till k\u00e4nselorgan i huden s\u00e5 blir resultatet mycket s\u00e4mre. Det blir helt enkelt s\u00e5 mycket felkopplingar i kablarna s\u00e5 att hj\u00e4rnan (\u201ddatacentralen\u201d) f\u00e5r sv\u00e5rt att tolka och styra signalerna n\u00e4r de inte l\u00e4ngre st\u00e4mmer med de gamla m\u00e5lorganen.<\/p>\n

Generellt sett s\u00e5 kan man dock p\u00e5r\u00e4kna f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt god funktion i m\u00e5nga reparerade nerver medan en del nerver fungerar s\u00e4mre efter reparation.<\/p>\n

Andra typer av kirurgisk reparation av nervskador<\/strong><\/p>\n

Vid en skarp genomsk\u00e4rning av en nerv s\u00e5 syr man ihop \u00e4ndarna enligt beskrivningen ovan – en s.k.\u00a0direktsutur<\/strong>.<\/p>\n

Om d\u00e4remot nerven har slitits av s\u00e5 g\u00e5r den inte att sy ihop direkt, d\u00e4rf\u00f6r att en slitskada inneb\u00f6r att nerven brister l\u00e4ngs en l\u00e5ng str\u00e4cka, ungef\u00e4r som n\u00e4r man drar s\u00f6nder ett rep. Det blir tv\u00e5 fransiga \u00e4ndar som p\u00e5 skissen i\u00a0bild 2<\/strong>\u00a0nedan. De fransiga och trasiga \u00e4ndarna m\u00e5ste sk\u00e4ras bort. Den lucka som d\u00e5 uppst\u00e5r kan \u00f6verbryggas med transplantat \u2013 de gr\u00f6na kablarna i bilden. Detta kallas\u00a0nervtransplantation.\u00a0<\/strong>Nervtransplantat tas fr\u00e5n n\u00e5gon del av kroppen d\u00e4r det finns en nerv som man kan avvara och anv\u00e4nda som reservdel. Det vanligaste transplantatet tas fr\u00e5n en k\u00e4nselnerv som g\u00e5r p\u00e5 baksidan av vaden; suralisnerven. Den f\u00f6rmedlar k\u00e4nsel p\u00e5 utsidan av foten. Om nerven tas bort f\u00f6rlorar man allts\u00e5 k\u00e4nseln p\u00e5 utsidan av foten (inte i fotsulan eller p\u00e5 h\u00e4len) och det \u00e4r ett k\u00e4nselbortfall som man leva utan att det\u00a0orsakar s\u00e4rskilt mycket besv\u00e4r. Det \u00e4r naturligtvis\u00a0viktigt\u00a0att suralisnerven tas bort\u00a0bara om den nerv man vill reparera har st\u00f6rre betydelse \u00e4n k\u00e4nselbortfallet i foten.<\/em><\/p>\n

Vid nervtransplantation anv\u00e4nds ofta ett v\u00e4vnadslim i st\u00e4llet f\u00f6r n\u00e5l och tr\u00e5d. N\u00e4r en skarpt avskuren nerv repareras s\u00e5 blir det alltid en viss sp\u00e4nning \u00f6ver skarven och d\u00e5 m\u00e5ste den sys f\u00f6r att skarven ska bli tillr\u00e4cklig stark. Om man d\u00e4remot l\u00e4gger in transplantat mellan nerv\u00e4ndarna s\u00e5 kan dessa skarvbitar m\u00e5ttas till lite l\u00e4ngre \u00e4n sj\u00e4lva luckan som de ska \u00f6verbrygga. I och med att det d\u00e5 inte blir n\u00e5got drag \u00f6ver skarvarna s\u00e5 d\u00e5 g\u00e5r det bra att anv\u00e4nda lim.<\/p>\n

\"nervtransplant\"<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Bild 2.\u00a0<\/strong>Nervtransplantation.<\/p>\n

Ytterligare en variant av nervreparation \u00e4r\u00a0nervtransferering<\/strong>. Det inneb\u00e4r att man reparerar en skadad nerv genom att koppla in en frisk nerv som egentligen ska g\u00e5 till ett annat m\u00e5lorgan. Denna typ av reparation kan anv\u00e4ndas om det inte finns kvar n\u00e5gon \u00e4nde uppstr\u00f6ms att koppla emot men d\u00e4remot en \u00e4nde nedanf\u00f6r skadan som har kontakt med m\u00e5lorganet; se nerven \u201dA\u201d i\u00a0bild\u00a03<\/strong>\u00a0nedan. F\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r att det finns en annan nerv i n\u00e4rheten som kan avvara nervtr\u00e5dar; nerv \u201dB\u201d i bild 3. Ofta tar man bara en liten del av givarnerven, som i bild 3, f\u00f6r att inte ta bort f\u00f6r mycket funktion fr\u00e5n den.<\/p>\n

\"nervtransfer\"<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Bild 3.\u00a0<\/strong>Nervtransferering.\u00a0<\/strong>Den oskadae nerven ”B” f\u00e5r bidra med n\u00e5gra banor f\u00f6r att koppla in den skadae nerven ”A”, som saknar konakt in mot ryggm\u00e4rgen.<\/p>\n

Ett specialfall av nervtransferering som just g\u00e4ller plexusskador, \u00e4r n\u00e4r en eller flera spinalnerver har slitits loss ifr\u00e5n ryggm\u00e4rgen, s.k.\u00a0avulsionsskada<\/em><\/strong>\u00a0eller\u00a0rotavulsion<\/em><\/strong>. I dessa fall kan den losslitna spinalnerven kopplas in emot en annan spinalnerv. I\u00a0bild\u00a04<\/strong>\u00a0nedan har spinalnerven \u201dA\u201d g\u00e5tt av en bit utanf\u00f6r ryggm\u00e4rgen medan nerven \u201dB\u201d har slitits loss ifr\u00e5n ryggm\u00e4rgen. B\u00e4gge spinalnerverna kan d\u00e5 repareras genom att kopplas tillsammans till den \u00f6vre \u00e4nden av spinalnerven \u201dA\u201d. Detta \u00e4r en vanlig reparationsteknik vid plexusskador n\u00e4r m\u00e5nga spinalnerver har skadats.<\/p>\n

\"spinalnervstransfer\"<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Bild 4<\/strong>. Exempel p\u00e5 nervtransferering p\u00e5 spinalnervsniv\u00e5. Nerv A har brustit en bit ut fr\u00e5n ryggm\u00e4rgen. Nerv B har ryckts loss fr\u00e5n ryggm\u00e4rgen.\u00a0De b\u00e5da\u00a0trasiga spinalnerverna kopplas tillsammans till den \u00f6vre spinalnervsstumpen. Nerv B transfereras allts\u00e5 till samma plats som nerv A.<\/p>\n

Oavsett hur man har reparerat en nerv s\u00e5 \u00e4r l\u00e4kningstiderna mycket l\u00e5nga.\u00a0Om nervreparationer har gjorts p\u00e5 plexusniv\u00e5 \u00a0s\u00e5 f\u00e5r man r\u00e4kna med \u00bd-1 \u00e5rs v\u00e4ntan innan det b\u00f6rjar m\u00e4rkas n\u00e5gon funktion i axel eller armb\u00e5ge. Det kan ta 5 \u00e5r innan slutresultatet kan ses.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur kan man reparera nerver? Nervbanorna i kroppen, t.ex. i armen, \u00e4r buntar av mikroskopiskt sm\u00e5 nervtr\u00e5dar, som \u00e4r omgivna av ett st\u00f6rre h\u00f6lje – ungef\u00e4r som koppartr\u00e5darna i en el-kabel. En nerv kan inneh\u00e5lla flera tusen enskilda sm\u00e5 nervtr\u00e5dar, som ocks\u00e5 kallas\u00a0axoner. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte m\u00f6jligt att reparera enskilda axoner \u2013 de \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/574"}],"collection":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=574"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/574\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":823,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/574\/revisions\/823"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=574"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}