{"id":79,"date":"2013-10-04T19:37:26","date_gmt":"2013-10-04T19:37:26","guid":{"rendered":"http:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/?page_id=79"},"modified":"2014-06-17T15:33:55","modified_gmt":"2014-06-17T15:33:55","slug":"allmant-om-nervskador-lakning","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/?page_id=79","title":{"rendered":"Vad \u00e4r en nerv?"},"content":{"rendered":"

Nerver<\/em><\/strong> \u00e4r kablar som leder signaler mellan hj\u00e4rnan och de olika delarna ute i kroppen. Man kan se hj\u00e4rnan och ryggm\u00e4rgen som en datacentral som dels beh\u00f6ver information om vad som h\u00e4nder i och utanf\u00f6r kroppen och som dels kan skicka ut signaler som styr det som kroppen g\u00f6r. Nerverna \u00e4r ledningsbanorna som sk\u00f6ter sj\u00e4lva signaltrafiken.<\/p>\n

Kroppens nerver\u00a0utg\u00f6rs av en buntar av\u00a0tunna nervtr\u00e5dar som leder signaler och som ligger samlade innanf\u00f6r ett h\u00f6lje\u00a0– inte s\u00e5 olikt en elektrisk kabel med plasth\u00f6lje och tunna koppartr\u00e5dar. Se Bild 1<\/strong>.<\/p>\n

\"tv\u00e4rsnitt3\"<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Bild 1.<\/strong> Schematisk bild av nerv i tv\u00e4rsnitt med sitt yttre h\u00f6lje – epineurium och\u00a0med axoner (nervtr\u00e5dar)\u00a0omgivna av st\u00f6djev\u00e4vnad,<\/p>\n

Var och en av de tunna tr\u00e5darna inuti nerven \u00e4r egentligen en del av en nervcell, d\u00e4r cellkroppen ligger inne i (eller strax intill) ryggm\u00e4rgen och d\u00e4r den andra \u00e4nden av tr\u00e5den slutar i ett\u00a0m\u00e5lorgan (\u00e4ndorgan) n\u00e5nstans ute i kroppen.<\/p>\n

\u00c4ndorganet kan t.ex. vara en k\u00e4nselkropp i huden som reagerar f\u00f6r yttre ber\u00f6ring och skickar signaler via nervtr\u00e5den in till hj\u00e4rnan. \u00c4ndorganet kan ocks\u00e5 vara en muskel. I det fallet\u00a0g\u00e5r nervsignalerna i andra riktningen\u00a0– fr\u00e5n hj\u00e4rnan ut till muskeln, f\u00f6r att styra dess r\u00f6relser.<\/p>\n

I\u00a0ryggm\u00e4rgen sker omkopplingar av signalerna – alla nervtr\u00e5dar som vi har i armarna har sina cellkroppar i eller alldeles intill ryggm\u00e4rgen. Sen g\u00e5r andra banor fr\u00e5n ryggm\u00e4rgen vidare upp till hj\u00e4rnan.<\/p>\n

De sm\u00e5 tunna tr\u00e5dar som utg\u00e5r fr\u00e5n nervceller i (eller vid) ryggm\u00e4rgen kallas axoner<\/em><\/strong> och kan vara mer \u00e4n en meter l\u00e5nga. Bild\u00a02<\/strong> visar en schematisk nervcell med cellkroppen<\/strong><\/em> till v\u00e4nster. Nerv-utskottet = nervtr\u00e5den = axonet, \u00e4r omgivet av speciella st\u00f6djeceller; schwannceller<\/em><\/strong>, som skyddar och underh\u00e5ller axonet s\u00e5 att signalerna kan transporteras snabbt. Axonerna med sina omgivande schwannceller ligger sedan buntade i de st\u00f6rre kablar som g\u00e5r fr\u00e5n ryggraden ut till alla delar av kroppen.<\/p>\n

\"nervskiss<\/p>\n

 <\/p>\n

Bild 2,<\/strong> En nervcell med sitt axon omgivet av schwannceller<\/p>\n

 <\/p>\n

De nervbuntar som g\u00e5r ut ifr\u00e5n ryggm\u00e4rgen, mellan ryggkotorna, kallas spinalnerver<\/em><\/strong>.<\/p>\n

En spinalnerv \u00e4r ungef\u00e4r s\u00e5 tjock som en blyertspenna och kan inneh\u00e5lla totalt 20.000 – 30.000 axoner samlade i ett st\u00f6rre h\u00f6lje. En spinalnerv utg\u00e5r p\u00e5 var sin sida om ryggraden, mellan varje kota. De fem spinalnerver som avg\u00e5r mellan de fyra nedersta kotorna i halsryggraden och den \u00f6versta br\u00f6stkotan inneh\u00e5ller alla de nervtr\u00e5dar (axoner) som beh\u00f6vs f\u00f6r att armen och handen ska fungera. Se bild 3<\/strong>.<\/p>\n

S\u00e5 snart spinalnerverna l\u00e4mnat ryggraden b\u00f6rjar de grena upp sig och den f\u00f6rsta delen av detta grenverk \u00e4r en ganska komplicerad fl\u00e4ta som kallas plexus brachialis (p\u00e5 svenska: armens nervfl\u00e4ta).<\/p>\n

\"Erb-skada\"<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

Bild 3<\/strong>. Schematisk bild av plexus brachialis. Plexus bildas av de fem spinalnerverna som utg\u00e5r fr\u00e5n nedre delen av halsryggen och inneh\u00e5ller alla de nervtr\u00e5dar som beh\u00f6vs f\u00f6r signaltrafiken till och fr\u00e5n armen och handen. Skissen visar en t\u00e4nkt slitskada i de tv\u00e5 \u00f6versta spinalnerverna; C5 och C6. Se vidare under avsnittet \u201dAllm\u00e4nt om plexusskadan\u201d.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nerver \u00e4r kablar som leder signaler mellan hj\u00e4rnan och de olika delarna ute i kroppen. Man kan se hj\u00e4rnan och ryggm\u00e4rgen som en datacentral som dels beh\u00f6ver information om vad som h\u00e4nder i och utanf\u00f6r kroppen och som dels kan skicka ut signaler som styr det som kroppen g\u00f6r. Nerverna \u00e4r ledningsbanorna som sk\u00f6ter sj\u00e4lva […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/79"}],"collection":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=79"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/79\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":587,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/79\/revisions\/587"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=79"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}