{"id":89,"date":"2013-10-04T19:40:35","date_gmt":"2013-10-04T19:40:35","guid":{"rendered":"http:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/?page_id=89"},"modified":"2022-03-28T09:12:02","modified_gmt":"2022-03-28T09:12:02","slug":"rehabilitering","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/?page_id=89","title":{"rendered":"Rehabilitering"},"content":{"rendered":"

Rehabilitering\u00a0 – arbetsterapi och sjukgymnastik<\/strong><\/h2>\n

Rehabilitering \u00e4r en viktig del i behandlingen efter plexusskador. L\u00e4kningstiderna f\u00f6r dessa nervskador \u00e4r\u00a0mycket l\u00e5nga s\u00e5 det finns\u00a0oftast behov av\u00a0rehabilitering\u00a0f\u00f6rst och fr\u00e4mst under tiden fram till dess att skadan\u00a0b\u00f6rjar l\u00e4ka\u00a0och sedan \u00e4ven\u00a0en individuellt\u00a0anpassad tr\u00e4ning n\u00e4r muskelfunktionen b\u00f6rjar \u00e5terkomma. Behoven varierar allts\u00e5 beroende p\u00e5\u00a0vilken fas i l\u00e4knings- eller behandlingsf\u00f6rloppet som den skadade befinner sig. Behovet av rehabilitering skiljer sig ocks\u00e5 mycket beroende p\u00e5 om det \u00e4r en f\u00f6rlossningsskada eller en traumatisk skada i vuxen \u00e5lder. Gemensamt f\u00f6r alla plexusskador \u00e4r att det beh\u00f6vs ett\u00a0tr\u00e4ningsprogram av mer allm\u00e4n karakt\u00e4r, som t.ex. syftar till att uppr\u00e4ttah\u00e5lla den passiva r\u00f6rligheten i extremiteten medan nervbanorna l\u00e4ker, s\u00e5 att lederna inte har stelnat till n\u00e4r musklerna v\u00e4l\u00a0f\u00e5r tillbaka sin \u00a0funktion. Dessa passiva tr\u00e4ningsprogram ser likartade ut f\u00f6r alla, b\u00e5de barn och vuxna.<\/p>\n

Efter operationer av olika slag kan det beh\u00f6vas specifika rehab\u00edliteringsprogram och underst\u00f6ttning av gips eller skenor (ortoser) under kortare eller l\u00e4ngre perioder.<\/p>\n

I m\u00e5nga fall \u00e4r det f\u00f6rdelaktigt med ett enkelt tr\u00e4ningsprogram p\u00e5 kanske bara n\u00e5gra minuter, som g\u00f6rs livsl\u00e5ngt efter det att skadan \u00e4r f\u00e4rdigbehandlad, f\u00f6r att motverka stelhet och r\u00f6relseinkr\u00e4nkning p\u00e5 sikt.<\/p>\n

Skadans sv\u00e5righetsgrad har mycket stor betydelse f\u00f6r behovet av rehabilitering. En komplett avslitning av nervbanorna till armen hos en vuxen individ \u00e4r en mycket omfattande skada som kr\u00e4ver stora rehabiliteringsinsatser p\u00e5 flera niv\u00e5er. Det kan g\u00e4lla inte bara ren r\u00f6relsetr\u00e4ning utan \u00e4ven\u00a0t.ex.\u00a0tr\u00e4ning f\u00f6r att\u00a0l\u00e4ra sig nya strategier f\u00f6r\u00a0att klara aktiviteter i vardagen som normalt sk\u00f6ts med 2 h\u00e4nder. \u00c5terg\u00e5ng i arbetslivet kan ocks\u00e5 kr\u00e4va \u00e5tg\u00e4rder av olika slag.<\/p>\n

Flera olika instanser beh\u00f6ver bidra och samverka i rehabiliteringen efter plexusskador. H\u00e4r f\u00f6ljer en kort sammanfattning av\u00a0n\u00e5gra rehabiliteringsinsatser som kan bli aktuella\u00a0vid\u00a0en f\u00f6rlossningskada\u00a0i plexus brachialis. Observera att det finns stora individuella skillnader – det h\u00e4r bara en \u00f6versikt med n\u00e5gra utvalda exempel.<\/p>\n

\u00a0Rehabilitering efter f\u00f6rlossningsskada<\/h3>\n

Vi rekommenderar att alla barn som f\u00e5tt en f\u00f6rlossningsskada f\u00e5r en tidig bed\u00f6mning av en barnl\u00e4kare och om\u00a0armen inte spontant \u00e5terf\u00e5r sin r\u00f6rlighet inom n\u00e5gon vecka s\u00e5 b\u00f6r uppf\u00f6ljning\u00a0g\u00f6ras vid barnmedicinsk\/barneurologisk mottagning. De barn som\u00a0en kvarvarande\u00a0svaghet\/f\u00f6rlamning vid tv\u00e5 m\u00e5naders \u00e5lder b\u00f6r skrivas in i en barnhabiliteringsverksamhet och n\u00e5gra av dem\u00a0beh\u00f6ver remitteras till plexusenheten f\u00f6r bed\u00f6mning av ev. operation. I det h\u00e4r tidiga skedet beh\u00f6vs ett program f\u00f6r passiv mobilisering av armen, d\u00e4r man systematisk tar ut r\u00f6rligheten all leder\u00a0\u00a0f\u00f6r att motverka stelhet. Detta g\u00f6rs b\u00e4st av f\u00f6r\u00e4ldrarna i hemmet men en sjukgymnast b\u00f6r g\u00e5 igenom programmet s\u00e5 att det utf\u00f6rs p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Ett s\u00e5dant tr\u00e4ningsprogram kan se ut som nedan:<\/p>\n

\"OBP<\/p>\n

 <\/p>\n

Efter nervrekonstruktion – f\u00f6rlossningsskada<\/h2>\n

N\u00e4r nervbanorna i plexus har reparerats med kirurgi beh\u00f6ver operationsomr\u00e5det vara lite i stillhet s\u00e5 att de nervskarvar som gjorts har en chans att l\u00e4ka fast rent mekaniskt innan r\u00f6relsetr\u00e4ningen \u00e5terupptas. Det tar ungef\u00e4r 3 veckor och under den tiden f\u00e5r barnet en halskrage som begr\u00e4nsar r\u00f6rligheten i huvudet och en armslynga som h\u00e5ller armen still mot kroppen. Det kan se ut s\u00e5 h\u00e4r:\"krage<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Efter 3 veckor avsl\u00e4gsnas halskragen och armslyngan och den passiva tr\u00e4ningen kan forts\u00e4tta enligt programmet ovan. Armslyngan kan anv\u00e4ndas av och till i ytterligare n\u00e5gra m\u00e5nader\u00a0 – tills dess att musklerna b\u00f6rjar fungera och det har blivit lite styrsel p\u00e5 armen.<\/p>\n

N\u00e4r funktionen b\u00f6rjar komma tillbaka g\u00e4ller det att b\u00f6rja uppmuntra barnet g\u00f6ra aktiva r\u00f6relser. Det g\u00f6rs b\u00e4st i lektr\u00e4ning och det mesta sk\u00f6ts av f\u00f6r\u00e4ldrarna i hemmet, med hj\u00e4lp och underst\u00f6d fr\u00e5n den lokala barnhabiliteringen, som ibland ocks\u00e5 kan bes\u00f6ka daghem och skolor och instruera personalen d\u00e4r. H\u00e4r g\u00e4ller det att anv\u00e4nda fantasin och att f\u00f6rs\u00f6ka hitta lekmoment som stimulerar till anv\u00e4ndning av den svagare armen och handen.<\/p>\n

Lek som inneb\u00e4r tv\u00e5handsgrepp \u00e4r ofta ett bra s\u00e4tt att locka med en svag arm i aktiviteter. Det vara en stor boll, t.ex. badboll som barnet f\u00e5r f\u00e5nga, b\u00e4ra och kasta.\u00a0P\u00e5 bilden nedan\u00a0en lite mer avancerad\u00a0tv\u00e5hands-leksak\u00a0som hanteras av en pojke som b\u00f6rjar f\u00e5\u00a0tillbaka \u00a0gripfunktion efter en plexusskada\u00a0i v\u00e4nstra handen.\u00a0\u00a0\"2-hand\"<\/a><\/p>\n

Barn\u00a0som har en svaghet i\u00a0armb\u00e5gs-b\u00f6jningen anv\u00e4nder ofta kn\u00e4t som st\u00f6d under armen:<\/p>\n

\"kn\u00e4st\u00f6d\"<\/a><\/p>\n

Om handgreppet \u00e4r lite svagt ser man ofta b\u00e5len anv\u00e4nds som st\u00f6d, i situationer d\u00e4r det beh\u00f6vs mer kraft. Pojken p\u00e5 bilden har opererats f\u00f6r en totalskada i sin v\u00e4nstra arm. Vid 5 \u00e5rs \u00e5lder har han b\u00f6rjat f\u00e5 gripf\u00f6rm\u00e5ga och k\u00e4nsel i handen men greppet \u00e4r \u00e4nnu svagt och han tar st\u00f6d med handen mot b\u00e5len:<\/p>\n

\"handgrepp\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Specifika och detaljerade tr\u00e4ningsprogram<\/em> har utformats f\u00f6r alla typer av kirurgiska ingrepp. Nedan f\u00f6ljer ett exempel p\u00e5 hur ett tr\u00e4ningsprogram kan se ut efter ett sekund\u00e4rkirurgiskt ingrepp. Exemplet handlar om tr\u00e4ning efter kirurgi\u00a0p\u00e5 axelleden, efter en f\u00f6rlossningsskada:<\/p>\n

Rehabilitering\u00a0 (arbetsterapi och sjukgymnasik) \u00a0efter sekund\u00e4r kirurgi av skuldran vid\u00a0 f\u00f6rlossningsskada p\u00e5 armens nervfl\u00e4ta, plexus brachialis.
\n<\/b>Rehabenheten, VO Handkirurgi, S\u00d6S<\/em><\/p>\n

F\u00f6re operationen:
\n<\/b>– Patienten som planeras f\u00f6r kirurgi f\u00e5r ett informationsblad\u00a0 \u201dTill Dig som ska genomg\u00e5 kirurgi i skuldran efter f\u00f6rlossningsskada p\u00e5 armens nervfl\u00e4ta, plexus brachialis.\u201d
\nF\u00f6re operationen, vanligen vid inskrivningen dagen innan, tillverkas den ortos som ska b\u00e4ras 5-8 veckor efter operationen.\u00a0 Ortosen best\u00e5r av en plastkorsett p\u00e5 vilken en underarmsdel \u00e4r f\u00e4st. Underarmsdelen st\u00e4lls i den vinkel, ut\u00e5trotation, som din l\u00e4kare har best\u00e4mt.\"axelortos<\/a>
\nI samband med operationen:
\n<\/b>Ortosen tas p\u00e5 av l\u00e4karen efter operation,\u00a0innan du l\u00e4mnar operationssalen.
\nDagen efter operationen
\n<\/b>Dagen efter operation vid ronden ser vi om ortosen sitter bra och att den inte trycker eller kl\u00e4mmer n\u00e5gonstans. Beh\u00f6ver den justeras g\u00f6r vi det p\u00e5 Handkirurgens Rehabenhet.
\nD\u00e5 ges \u00e4ven instruktioner och tr\u00e4ning i att ta av och p\u00e5 ortosen, byta tr\u00f6ja samt information om hur sk\u00f6ta hygienen.
\nOm r\u00f6relsetr\u00e4ning ska ske g\u00e5r vi igenom tr\u00e4ningen vid samma tillf\u00e4lle
\nKl\u00e4dsel under ortostiden
\n<\/b>N\u00e4rmast kroppen , under ortosen, b\u00e4res en tr\u00f6ja. Tr\u00f6jan ska vara l\u00e4tt att ta av och p\u00e5, den ska vara vid i halsen eventuellt med v-ringning eller med knappar. Tr\u00f6jan f\u00e5r inte var f\u00f6r tajt men inte heller f\u00f6r stor eftersom det d\u00e5 finns en risk f\u00f6r veck som kan ge tryck och obehag. Minst tv\u00e5 tr\u00f6jor med kort \u00e4rm ska vara med. Ytterkl\u00e4derna beh\u00f6ver vara rymliga s\u00e5 att de kan tas p\u00e5 utanp\u00e5 ortosen. Kanske m\u00e5ste \u00e4rmen klippas upp och f\u00e4stas med kardborrband.
\nHabiliteringen
\n<\/b>Habiliteringen i hemkommunen ska vara informerad om att en operation planeras. Arbetsterapeuten d\u00e4r kanske beh\u00f6ver justera ortosen om n\u00e5got g\u00e5r s\u00f6nder. Habiliteringen forts\u00e4tter med tr\u00e4ningen n\u00e4r ortosbehandlingen \u00e4r avslutad. Saknas kontakt med habiliteringen kan remitterande l\u00e4kare f\u00f6rmedla kontakt.
\n\u00c5terbes\u00f6k
\n<\/b>N\u00e4r ortosbehandlingen avslutas finns ett inplanerat \u00e5terbes\u00f6k till l\u00e4kare och till rehabenheten. D\u00e5 p\u00e5b\u00f6rjas den aktiva tr\u00e4ningen, b\u00e5de hos arbetsterapeut och sjukgymnast. Eventuellt beh\u00f6vs en dag extra i samband med detta \u00e5terbes\u00f6k f\u00f6r att se att r\u00f6rligheten och anv\u00e4ndningen av handen\/armen kommer ig\u00e5ng ordenligt.
\nFortsatt tr\u00e4ning
\n<\/b>Fortsatt tr\u00e4ning sker d\u00e4refter vid habiliteringen i hemkommunen. Vanligtvis beh\u00f6vs regelbunden kontakt fram till trem\u00e5naderskontrollen och d\u00e4refter uppf\u00f6ljning fram till ett\u00e5rskontrollen.
\nUppf\u00f6ljning
\n<\/b>Tre m\u00e5nader efter operationen \u00e4r ett \u00e5terbes\u00f6k till l\u00e4kare och rehabenheten inplanerat. F\u00f6rst nu \u00e4r full belastning till\u00e5ten \u2013 till exempel, h\u00e4nga i armen, delta i skolgymnastik och lagsporter. Om axeln har varit ur led kan fortsatta restriktioner f\u00f6rekomma. Ett \u00e5r efter operationen uppf\u00f6ljning hos l\u00e4kare och hos rehabenheten. D\u00e4refter uppf\u00f6ljning hos l\u00e4kare och v.b. rehabenheten vart – vart tredje \u00e5r till vuxen \u00e5lder, beroende p\u00e5 axelledens l\u00e4ge och utveckling.
\n130529 AJ,\u00a0 BW<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rehabilitering\u00a0 – arbetsterapi och sjukgymnastik Rehabilitering \u00e4r en viktig del i behandlingen efter plexusskador. L\u00e4kningstiderna f\u00f6r dessa nervskador \u00e4r\u00a0mycket l\u00e5nga s\u00e5 det finns\u00a0oftast behov av\u00a0rehabilitering\u00a0f\u00f6rst och fr\u00e4mst under tiden fram till dess att skadan\u00a0b\u00f6rjar l\u00e4ka\u00a0och sedan \u00e4ven\u00a0en individuellt\u00a0anpassad tr\u00e4ning n\u00e4r muskelfunktionen b\u00f6rjar \u00e5terkomma. Behoven varierar allts\u00e5 beroende p\u00e5\u00a0vilken fas i l\u00e4knings- eller behandlingsf\u00f6rloppet som den […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":29,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/89"}],"collection":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=89"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/89\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":824,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/89\/revisions\/824"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/29"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/plexusskada.se\/wordpress\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=89"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}